Varför jag vill gå ned i vikt/historian bakom det
För att få mig själv att känna att jag duger, trots min stadiga gång mot övervikt, började jag förespråka att bara man är bekväm i sin kropp så spelar vikten ingen roll. Men jag var inte bekväm, jag hatade sommrarna, jag hatade tajta kläder. Jag ville bara gömma mig.
Jag använde även min vikt för att ha en orsak för att jag inte hade en pojkvän, eller någon som gillade mig. Det fungerade som ett säkerhetsnät. Visserligen fungerade det bara på killar i min egna ålder...
Och det senaste året har jag gått upp otroligt mycket, pågrund av stress, allmän nedstämdhet (en tidigare depression fick mig att börja tröstäta när jag mår dåligt), jag blev sjuk i veckor i taget, och låg mest på soffan hemma. De tajta kläder jag äntligen börjat våga använde slängde jag på hyllan igen, och började använda de pösigaste kläder jag ägde.
Det besvärade mig inte riktigt tills jag prövade mina shorts från förra året för en månad sedan. De ville inte knäppas. Jag kollade upp mitt BMI, och såg att jag låg farligt nära att vara överviktig. Jag kan vara mullig, men inte överviktig.
Då bestämde jag mig för att sluta med läsk, eftersom jag utvecklat ett beroende för det, och sedan slutade jag med godis. Godis är enormt svårt att avstå från, men det går.
Och sedan har jag börjat träna mer. Men den senaste veckan har jag inte haft tid för det... studenter, avslutningar, och sedan en förjävlig förkylning som slog till. Ska vila idag, och imorgon kommer jag dra ned till gymmet igen!
Peppad! ;)
Kommentarer
-
Härligt att höra att du bestämt dig för att förändra ditt liv till det bättre! Massa peppkramar till dej! :)
-
Som Theraphy sa XD Och välkommen hit!
Logga in för att skriva en kommentar.