Det går upp, så går det ner

När jag inte har koll på maten så har jag heller ingen koll på vikten. Så en dag slutar man väga sig. Och en dag långt senare ställer man sig på vågen och får en chock. Det var vid diverse läkarbesök jag nu fick klagomål på vikten. Jag hade gått upp nästan allt, förutom två kilo, som jag minskat med hjälp av matdagboken. Den ena läkaren sa att han själv följde 5:2, så jag hakade på. På en månad har jag nu gått ner sex kilo, och det kändes underbart tills jag såg i min statistik att år 2010 vägde jag sju kilo mindre än detta. Det var som att se en ful fläck på en ny vit skjorta. Naturligtvis vet jag att man inte ska tackla sina problem. Men det är hur det känns och jag tänker inte lägga locket på mina känslor. De får vara hur de är för idag. Den stora lärdomen är väl att man alltid kommer att väga mer eller mindre än nu, och det är hur man sköter sig som kommer att avgöra om det är bra eller dåligt. Idag har jag hur som helst en ätardagarna och ska fira mun sons födelsedag, och jag ska koppla av och äta gott. Imorgon blir det restriktioner, 500 kalorier.

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.