En slags baksmälla

Vissa dagar är minst sagt jobbiga. Man är trött, orkar inget, vill inget. Jag får gå på en slags autopilot. Går till gymmet. Där står jag och svettas på crosstrainern tills svetten stänker. Jag måste avbryta och gå och hämta papper. Jag torkar mig i pannan, i nacken. Peppret blir plaskvått. Jag ser i spegeln att kinderna är högröda. Jag har bara stått och trampat i maklig takt i tio minuter. Vad är det som händer? Om jag hade druckit alkohol hade jag förstått. Nu vet jag inte vad det är. Har jag plötsligt kommit i så dålig form? Eller är det alla reumamedicinerna som frestar på kroppen? Jag har börjat få biverkningar av dem. Magmunnen glappar. Jag får bröstsmärtor mitt i natten.. Idag är det svårt att hålla humöret uppe. Det är kallt och molnigt men blir soligt framåt kvällen. Fönstren mot gatan som jag tvättade nyss är redan dammiga och skitiga, filterar solen som genom ett slags dis. Jag tänker att jag vill ha persienner, då skulle det inte synas lika mycket. Det är en ständig stress med fönstren som ska tvättas för att det annars drar ner intrycket av hela lägenheten. Det skulle vara lite lättare att bjuda hem vänner om det inte var så. Nu blir det inte av så ofta.

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.