Nej, inte nu igen...
Jag var på biblioteket för att hämta en bok som jag reserverat: Lchf för vegetarianer. Bakom mig dök en bekant upp. "Men... du har väl inte diabetes?" Han nickade mot boken. "Nej, men jag kan få", blev mitt svar. Resten av konversationen gick ut på att han tyckte att jag skulle strunta i läkarnas varningar (som jag berättade om). Det är andra gången på en vecka som jag råkar ut för denna typ av missriktigad vänlighet. Förstår folk inte att de skadar när de bara säger det som de tror att man vill höra. Är mitt liv inte mera värt för dem?
Skulle jag alltså gå på: 1. Jag är INTE tjock (fast jag är kvinna och väger 90 kg) och jag löper INGA hälsorisker (trots att jag är hårt sockerberoende och all övervikt ligger runt magen).
Jag förstår ju att de inte menar något illa, men i så fall måste de antingen vara superkorkade eller också inte de bra vänner som jag räknat dem som. Jag blir besviken igen och igen. Trött på att folk är så oärliga och ger inkompetenta och farliga råd (fast man fräser ifrån).
Kommentarer
-
Jag tror det är någon slags konstig välvilja som gör att folk säger "Men du är väl inte så tjock?", trots att man uppenbart är det. Som någon slags... tröst? Och i några tillfällen (andra överviktiga kvinnor) så är det nog lite avundsjuka inblandat också.
Nej, pepp till dig! Fantastiskt att du bestämt dig för att satsa på din hälsa!
-
Och vad skulle hända om vi började göra samma sak med vår övertygelse och vetskap om vad bra mat gör för kroppen. "Du ska väl inte äta efterrätt, du vet väl hur det påverket blodsockret och insulinpåsalget". Något säger mig att vi skulle ses som ganska oförskämda för man påpekar inte när någon äter för mycket, bara när någon äter för lite.
Härligt att veta att det finns likasinnade här
-
Haha, Minimize. Du har helt rätt! Just dessa personer ska jag nog göra så med... Men, alla, hörni. Man blir chockad, den man samtalar med vill ju uppenbarligen inte ens bästa. Och avundsjuka, har jag inte ens tänkt på.... Jag var med en gång när en väninna till mig som alltid varit supersmal, hade gått upp 35 kg i o m sin graviditet. Hon var nästan omöjlig att ens känna igen. Och när hon träffade på en bekant från förr sa denna. "Men nej! Det kan man inte tro. Var sitter det någonstans?" Kommentaren var uppenbarligen rena ljuget... "Men du är så lång osv" Det brukar jag också få höra. Och så den här: "Men du som har så smala ben ska väl inte går ner i vikt". Sedan kan samma människor säga "Du som är söt i ansiktet". Det där med att vara söt i aniktet gör mig så oerhört ledsen när jag hör. Kan de inte bara säga att man är söt, måste de tala om var (dvs fem procent av den totala kroppen eller mindre). Jag har funderat mkt på vad jag ska säga till folk, har aldrig kommit på något riktigt bra. Det värsta exemplet, en väninna jag hade sedan tonåren. Hon menade på att jag inte var tjock utan kraftig (tack för den) och att jag borde acceptera min vikt. Hon förstörde väl tre decennier av mitt liv. Jag bar upp min vikt, var snygg i den mm skitprat, var satt övervikten någonstans? Sedan ringde hon en gån och frågade om råd hur hon skulle gå ner i vikt. Hon ville gå ner 2 kg. Jag slutade umgås med henne. Jag blir oerhört ledsen av allt detta, kan inte bara skaka av mig, vilket skulle vara det bästa. Men nu då min husläkare, min neurolog och min hjärtläkare samtidigt delat ut varningar om min stora mage (de är iaf ärliga) och riskerna jag löper, då ska det skojas bort av "välmenande" kompisar....???
-
Här handlar det inte om svar, jag har ju inte frågat dem råd. Det handlar om kommentarer, vad de spontant tycker och vad jag tycker de säger på riktigt är Jag vill att du gillar mig, men dig skiter jag i egentligen.
Det skulle varit uppskattat om de istället sagt Visst, jag står med dig hela vägen. Vi gör det här tillsammans. Ska vi ses på lunch på tisdag, jag ett schyst ställe som har fantastiskt god och nyttig mat.
Själv är jag också brutalt ärligt. Jag kan inte vara annat, mår dåligt om jag uppträder förljuget och bara vill vara till lags för att bli älskad. Jag tycker sådant är mjäkigt. Jag skulle aldrig komma på tanken att säga någonting som skulle kunna äventyra andra människors hälsa.
Ett mycket tydligt exempel är Michael Jackson... Jag har, eller hade, också en god vän som dog till följd av att omgivningen inte ställde upp på ett vettigt sätt. Han dog 28 år gammal för några veckor sedan.
Så... människor som bara säger saker för att de själva vill bli älskade för att de tror sig vara till lags, har ingenting att vinna hos mig.
-
Här handlar det inte om svar, jag har ju inte frågat dem råd. Det handlar om kommentarer, vad de spontant tycker och vad jag tycker de säger på riktigt är Jag vill att du gillar mig, men dig skiter jag i egentligen.
Det skulle varit uppskattat om de istället sagt Visst, jag står med dig hela vägen. Vi gör det här tillsammans. Ska vi ses på lunch på tisdag, jag ett schyst ställe som har fantastiskt god och nyttig mat.
Själv är jag också brutalt ärligt. Jag kan inte vara annat, mår dåligt om jag uppträder förljuget och bara vill vara till lags för att bli älskad. Jag tycker sådant är mjäkigt. Jag skulle aldrig komma på tanken att säga någonting som skulle kunna äventyra andra människors hälsa.
Ett mycket tydligt exempel är Michael Jackson... Jag har, eller hade, också en god vän som dog till följd av att omgivningen inte ställde upp på ett vettigt sätt. Han dog 28 år gammal för några veckor sedan.
Så... människor som bara säger saker för att de själva vill bli älskade för att de tror sig vara till lags, har ingenting att vinna hos mig.
Logga in för att skriva en kommentar.