Rutiner och matnojor...

Jag har alltid haft svårt för att trivas med rutiner. Det finns människor som älskar sina rutiner och håller fast vid dem med själ och hjärta, medan jag blir hur uttråkad som helst. Hela planeten styrs av "rutiner", solens upp- och nedgång, årstidsväxlingar, ebb och flod mm. Våra kroppar gillar regelbundenhet av sömn, vila och aktivitet. Vad är det då i mig som spjärnar emot med alla krafter? Jag vill inte handla mat, framför allt inte laga den. Jag skulle nöja mig med att trycka i mig det jag vill ha för stunden direkt i matbutiken så att jag slapp tänka mer på eländet. Det blir så stort för mig - allt som har med mat att göra och som andra människor verkar trivas så bra med. Det känns stört omöjligt för mig att tycka det är kul att gå bort på middag eller bjuda hem vänner och laga mat åt dem. Det blir som ett påtvingat spel.De allra flesta trivs med sådant, och det får mig att känna mig så annorlunda. Varför kan man inte bara träffas över en kopp te? Måste man putsa matsilver, köpa hem blommor och städa hela lägenheten. Det verkar som folk förväntar sig att det ska vara så och att man ska tycka att det är jättekul att umgås kring mat på det där krystade sättet. För att jag ska klara av att äta som en normal människa så krävs aktiva val hela tiden, en tankeverksamhet som går på högvarv; att jag ger hela grejen högsta prioritet och låter andra saker komma vid sidan av. Hur ska jag lyckas dämpa alla matnojor? Att äta frukost, lunch och middag, som för de flesta är högst normalt, ger mig bara PANIKKÄNSLOR,

Kommentarer

9 april 2010 18:30

krisp

Det går lika bra att träffas över en kopp te eller kaffe, tycker jag. Ha en trevlig helg.

Logga in för att skriva en kommentar.