Den mentala vikten

Igår så var jag till Gävle och tränade agility med mina hundar. Birgitta som hjälpte mig tjatade hela tiden på mig. Du väger inte lika mycket längre, spring nu. Det märks så väl att varken du eller din kropp verkar ha förstått att du inte behöver vagga som en anka längre. Och visst har hon rätt. Jag funderar länge innan jag sätter mig på marken, funderar över hur jag ska kunna ta mig upp när jag inte har något att stödja mig på och eftersom det gör för ont i mitt vänstra knä för att stödja på det. Ändå så har jag ju inte några som helst problem att ta mig upp längre. En hund drog omkull mig mitt i utställningsringen för ett par veckor sedan, då när det gick på reflex så flög jag bara upp igen på. Det hade jag aldrig klarat för att halvår sedan. Så när det går på reflex fungerar det bra :) Jag är fortfarande rädd för att gå i skogen, ändå så går det så bra bara jag gör det. Klippa tånaglarna, gruvar mig och upptäcker att det är ju inte några problem längre. Har köpt en yogamatta, när jag lägger den på golvet så placerar jag den så att jag ska kunna ta hjälp av bordet när jag ska upp igen. Nu så får jag nog aktivt börja träna hjärnan på att jag klarar mycket mer än jag tror :) För övrigt så känner jag mig så däst efter min ätardag igår, tänk vad det är skönt att få återgå till det normala och inte längta efter något onyttigt. Idag får bli en dag utan motion, bara lite agilityträning. Det ska bli tävling i Timrå nästa helg :)

Kommentarer

24 juli 2011 14:49

adali

ja herregud jag vet hur det är... har precis blivit av med 25 kg. nu måste hjärnan lära sej det med.. kram

Logga in för att skriva en kommentar.