icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Hej rapchic här.
är så van att folk kan se min presentation sen innan detta vart en betalsida för det mesta så jag glömmer helt bort det.

Är en tjej på 24 år som nyss gift mig och vill hålla koll på att jag får i mig allt jag behöver (är på en vikt så jag kangå upp och kan gå ner utan att det gör så mkt) och prata med en massa mysiga människor.
äter ovo-vegetarisk kost utan mjölk (tål det inte) så recept tips "super mat" och dyl är alltid välkommet.
bor på en gård med min man, våra gotlandskaniner och min syrras två katter (fd sommarjobbare nu vikarier som söker fast anställning). så jag har en hel del att göra om dagarna och ändå sitter jag här :P

vill som sagt hålla koll på att jag får i mig allt jag behöver och öka min "allmänhälsa" så det är ofta det jag bloggar om (om ni ser mig måste jag vara duktigare) tex är det inte alltid jag kmmer ihåg den "gröna delen" av tallriken utan bara äter bönbiffar och potatis eller så har jag så mkt att göra här på gården att jag inte alltid prioriterar träningen (vilket jag borde) så påminn mig gärna.

Jag vill också bli starkare så att jag kan dra min del av att bo här på gården så att min man inte behöver jobba för två
19 juli 2012 17:33
10

jag kommer att vara oönskad

Jag kom på att om det nu är så att jag skulle vara glutenintollerant så kommer jag vara en extremt oönskad gäst. Jag menar jag kommer aldrig få äta ute, aldrig hälsa på hos folk. Folk (inklusive min familj) suckar redan om "vad ska man göra åt repchic då" eller så får jag (oftast) göra min egna mat. Jag är ju redan mjölkfri vegetarian som jag har valt att vara och sen är jag laktosintollerant (testade inget jag "hittat på") och så tål jag inte råa morötter, råa äpplen, råa stenfrukter, råa päron och nötter (även mandel men som tur är inte jordnöt) Jag kommer inte få äta "nån annans mat" längre ifall jag blir gluten intollerant :( okej jag gillar att laga mat men inte så mkt, särskilt inte om ja har för ont för att ens lyfta en stekpanna eller en gryta med vatten :( hur ska man göra :(

Kommentarer

  • 19 juli 2012 17:53
    Halfdevil
    Vänta och se, du vet ju inte än vad läkaren säger. Oavsett sen vad svaret blir så brukar det mesta konstigt nog ordna sig. :)
  • 19 juli 2012 17:59
    jag tror bara det blir så pga hur min familj och annat folk reagerar nu då det r relativt "enkla" problem/specialmat jag har. min mamma har till och med sagt för några år sen att jag inte får vara vegetarian om jag blir glutenintollerant också :/
  • 19 juli 2012 18:18
    Halfdevil
    En del människor har helt klart en tendens att krångla till det mer än nödvändigt. Det lärde jag mig redan när töserna var små, allergier och annat även hos dom. Fånigt av din mamma att säga så.....Finns ju massor med mat man kan göra, även med din kost. Hade det varit för 40 år sen, då hade jag förstått henne lite men idag finns det ju hur mycket som helst som är mjölk och glutenfritt i varenda ica butik. Hoppas det löser sig, för oönskad, det är de inte kul att känna sig.
  • 19 juli 2012 19:36
    lejonell
    Man får ju på sätt och vis förstå att folk tycker det är besvärligt. Att de blir osäkra vad de kan bjuda dig på och inte vet hur de ska laga till det. Men det betyder ju inte att de inte tycker om dig!!!!! Hur mycket problem det blir tror jag hänger väldigt mycket på hur du hanterar det. Har man väldigt många allergier ÄR det enklaste att ta med egen mat i alla situationer eftersom du annars får lida av ont i magen eller sjuk på andra sätt. Men det betyder inte att du är oönskad. Om du KAN äta en del livsmedel som du nu undviker kan det vara ett sätt att göra det enklare för andra människor, t ex att äta kött eller fisk när du är bortbjuden bara för att inte krångla till det, även om du inte väljer att äta det annars. Jag vet att jag själv ibland suckar för att jag glömt bort att någon inte tål laktos eller gluten, inte för att jag tycker den personen är jobbig utan för att jag känner mig dum som inte tänkte på det. Så du... deppa inte ihop. Folk vänjer sig och du kan hjälpa dem genom att komma med förslag och recept vad de kan laga till eller ta med ingredienser eller hela rätter så de slipper köpa ett paket glutenfri pasta som sedan bara står i skafferiet.
  • 19 juli 2012 21:47
    känns bara lite orättvist (jaja jag vet livet är orättvist) att andra som är spec kostare får sin kost men med mig "glömmer" dom det eller så är det ju "bara lite" mjölk/kött whatever. och att andra inte behöver laga sin soec kost men jag måste det (åt andra också) etc etc och att folk tycker att kött m.m. inte är så farligt och det "får man tåla" när min mage krachar och jag får jättemkt ångest av att äta kött m.m. men min mage/mitt psyke är nog inte så mkt värt för andra
  • 19 juli 2012 21:54
    ska man tänka så borde inte jag behöva köpa specialmat som ost, pålägg, yoghurt, kött m.m. för att jag får besök, men har man inte hunnit det blir det ett djävla liv :(
  • 19 juli 2012 22:05
    lejonell
    Rapchic, jag var själv vegetarian i 23 år och har lagat kött till en massa andra människor, bland annat min man, i alla år så tro mig, jag fattar :) Det är bara det att man själv mest far illa av att gå runt och känna sig missförstådd. Genom att inte äta som alla andra BLIR man besvärlig och avvikande och en del (speciellt äldre) kommer tycka att man är oartig. Det kan man inte göra mycket åt, man får tänka att allergier var något ganska okänt på deras tid. Jag undrar en sak: är det mest några nära släktingar som du tycker det är jobbigt med? I så fall går det inte att prata med dem och komma överens om hur det ska fungera? Du är säkert inte heller så glad åt situationen att få en gluten-diagnos och behöver inte att dina närmaste strör salt i såren. Och du... din mage och ditt psyke är visst viktigt, folk ska inte behandla dig illa för att du är sjuk och inte tål viss mat.
  • 20 juli 2012 10:24
    jag har, som sagt inte fått diagnos än, jag bara misstänker (och har fixat läkartid) jag bara "ser i framtiden" hur det kommer bli med tanke på hur illa folk tycker om att bjuda mig på mat nu. besvärlig och avikande är jag hursom och familjen har jag försökt prata med men min familj är lite speciell, det erkänner till och med min man :/
  • 20 juli 2012 20:17
    Jag var för flera år allergisk mot sädeslaget vete (tålde korn, råg och havre) tillsammans med att jag också är vegetarian. Man lär sig allt efter som att handskas med det och folk dömer dig inte så som man tror bara man är hjälpsam och säger att om dem stöter på problem eller har frågor så kan man gärna hjälpa till. Gå ut och äta går också toppenbra men man kanske inte kan vara lika spontan som innan utan behöver föranmäla att man kommer samt vilka matpreferenser man har. Nu för tiden finns det så mycket bra produkter på glutenhyllan (jag köpte en del av mina varor där också) och det är inte så svårt och krångligt. Men såhär i början förstår jag att du upplever det så, jag kände det precis lika dant. Såg hur hela min värld krympte och jag skulle få sitta själv i mitt kök kväll ut och kväll in med tråkig mat. Så blev det inte och så kommer det heller inte bli för dig men i början behöver du vara uppmärksam på vad du köper och vad det innehåller så du inte blir dålig av det du äter =). Var inte orolig, behöver du hjälp så hör gärna av dig, svenska celiakiförbundet är också toppen för dem som precis fått diagnosen =). Pepp och styrkekramar!
  • 22 juli 2012 21:08
    fick veta av en släkting (som har glutenintollerans, dom har det i hela familjen) att om man börjar äta glutenfri kost innan man tar provet så kan det visa att man inte är glutenintollerant fast man är det. så jag ska nog inte göra som sjuksystern sa att äta glutenfritt tills jag har läkartid. stanzie: tack för tipset om att föranmäla på en restaurang då kanske man kan hitta nått ställe i stan som man kan äta om jag nu skulle vara glutenintollerant :)

Logga in för att skriva en kommentar.