Jag tycker om kroppen, den är en finurlig grej. De senaste åren har jag börjat förstå hur nära det fysiska och det psykiska hänger ihop. Om jag äter skräp så mår jag skräp, om jag äter det som kroppen tycker om så mår hela jag bra.
Jag är en av dem som inte tror att man blir fet av fett, inte heller grön av grönsaker. Däremot inte sagt att alla måste tycka lika.
Min egen erfarenhet av lågkolhydratskost är att den gör mig mätt och tar bort fokus från mat och ätande. Att planera en middag och sedan stå vid spisen i flera timmar är underbart och inget jag vill ta bort ur mitt liv. Men jag vill bestämma över mina mattankar och det gör jag bäst med ett ständigt lågt blodsocker.
Det var många år sedan jag sprang någon form av organiserat lopp men imorgon är det dags.
Jag har anmält mig till blodomloppet tillsammans med några från jobbet.
När jag började löpträna för två månader sedan så var tanken att jag skulle ta mig runt milen springande, det vill säga en önskad tid på under 1.15, långsammare än så är knappast att kalla löptempo.
Nu har träningen gått så himla bra att jag höjt mina krav och siktar på timmen istället. Dumt kanske men det borde inte vara någon omöjlighet.
Ikväll blir det en promenad för att låta benen vila så att de är pigga imorgon 19.10 när startskottet går.
Vi använder cookies för funktion, analys och marknadsföring. Det innebär lagring eller åtkomst av data på din enhet eller webbläsare. Funktionella cookies är nödvändiga för att hålla våra tjänster säkra, förhindra missbruk av tjänsterna och för att se till att de alltid fungerar bra.