icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
En glad tant i sin bästa ålder som har bestämt sig för att ta tag i sitt tjocka liv. Först ska jag lära mig det här med "inkomst och utgift".. kalorier..och det dagliga förbruket av kalorier SEN får vi se om jag kan motivera mig till att ta tag i extrautgifterna.. (motionen) Har aldrig gillat "gympa".. i någon form så det blir en utmaning.. Men.. det är bara att inse faktum Man blir INTE yngre och smidigare med åren..Nu gäller det!! En gång för alla!!! Jag vill orka busa med barnbarnen och härja som sig bör på mitt jobb.. Det här kan bara gå åt ett håll.. Det rätta!!
Tycker matdagboken verkar vara en lätt sida att använda sig av...Till och med ROLIGT att fylla i.. Har perfekt koll på mig.. och ger mig en bra överblick..
19 januari 2012 22:07
1

dag 2

pust.. Nu är det tufft!! Jag får bita ihop.. och klistra på mitt gladaste leende och bara stå ut!! Jag lipar så fort sista barnet gått hem!! Då tar orken bara slut!! Tvärt!! Jag lipar eg mest för att jag är chockad.. Fattar liksom inte.. Förstår inte.. Varför?? Gråter för att jag känner mig sårad.. kränkt.. smutskastad!! Jag vill verkligen inte vara kvar när jag vet att dom inte vill ha mig.. så klöart!! Inte bra för nån ju.. men.. jag är ändå ledsen!! Trivdes ju där... MEN.. nu är det som det är.. och jag ska "bara" slicka mina sår.. komma på fötter igen.. OCH överleva en hel månad!!! brrr.. KÄnns inte jättekul .. precis!! Men det får ju gå.. på nått vis!! Kan väl inte påstå att jag är "där" riktigt än.. men jasg FÖRSÖKER tänka att detta ÄR kanske meningen!! Det finns kanske en plan med detta?? jag hAR ju längre drömt om att byta yrke.. och nu står jag ju plötsligt inför något nytt.. en hint.. ??? Dom "visade" mig kanske bara rent av att jag inte brinner för mitt jobb längre!! Att det ÄR dags att göra något annat?? Jag vet inte.. mEN.. jag VILL försöka se det positivt.. jag ska bara slicka mina sår lite till.. sen jäklar...

Kommentarer

  • 19 januari 2012 22:13
    UllRika
    Tungt! Det är alltid svårt att bli bortvald! Men du är något på spåren, se det som "meningen" att du ska vidare i livet. För några år sen var det nedskärningar på mitt jobb och jag hörde till dem som fick gå. Jag grät en dag men så plötsligt kom jag på att det kunde bli ett äventyr! Jag bestämde mig att jag om ett år skulle säga: "Vilken tur att detta hände för annars hade jag aldrig______________" och så en tom rad som jag inte ännu visste vad jag skulle skriva på. Det funkade riktigt bra, jag reste mig snabbt medan andra kollegor var hur nere som helst länge. Kram på dig!

Logga in för att skriva en kommentar.