icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Här är jag - 29-årig godisråtta och kakmonster (ja, man kan se det blåa om man kommer nära) som gjort stora förändringar i livet senaste åren. Jag började på 78 kg under våren 2009 och gick sedan, sakta men säkert, ner till ca 60 kg (mars 2010). Men jag har sedan upplevt de problem som kan uppstå efter att ha nått målvikt - det fanns inte längre ett mål att kämpa mot, inga konkreta belöningar i form av minskningar på vågen eller måttbandet och det största problemet - jag började unna mig allt det där som jag avstod ifrån under viktminskningen och det slutade med frosseri. Detta har lett till viktuppgång på några kilo i olika omgångar och jag kämpar med att hålla mig viktstabil - en ständigt pågående kamp i mitt fall.

Jag försöker:
- Att alltid börja med att lägga upp grönsaker på tallriken och fylla till ungefär hälften. Då får ögat sitt och tycker att den mängden mat jag sedan lägger upp ser lagom ut.
- Ta en portion mat. Om jag skulle vara hungrig även en stund efter att jag slutat äta kan jag ta mer grönsaker eller en frukt.
- Äta frukost, lunch och middag med ett till två mellanmål varje dag.
- Träna minst fem pass/vecka. Variera träningen så att det blir både kondition och styrka i olika former.

Motto:
Gör fler sunda än osunda val!!!

Mål:
Genom träning och sund mat bygga upp en stark, frisk och snygg kropp!!
22 september 2010 22:10

Fasen också!

Körde ett långt spinningpass idag - 75 min (varav 60 min spinning). Det var tufft och benen hann bli rejält sega. Skönt.

Sen hem o fixa middag, idag blev det spenatsoppa med kokt ägg. Enkelt o gott!

Sen pratade jag lite med pappa, jag ska ju åka hem i helgen. Jag hade sett fram emot en helg helt själv med bara mamma o pappa - inga syskon, inga syskonsambos o ingen egen sambo. Bara jag, mamma o pappa. Men nu sa pappa att lillis sambo har hoppat av sin utbildning och att de också ska komma hem i helgen (oklart hur det hörde ihop). Jag ville bara skrika nej, nej, nej jättehögt o jätteirriterat! Jag som verkligen sett fram emot min egenhelg med föräldrarna. Blä. Nu är jag inte alls sugen på att åka hem längre - men jag kan ju inte säga det till nån (mer än darling såklart) eftersom lillis har ju lika stor rätt att åka hem som jag har o mina föräldrar skulle ju knappast säga att hon inte är välkommen. Men fasen också!

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.