icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Här är jag - 29-årig godisråtta och kakmonster (ja, man kan se det blåa om man kommer nära) som gjort stora förändringar i livet senaste åren. Jag började på 78 kg under våren 2009 och gick sedan, sakta men säkert, ner till ca 60 kg (mars 2010). Men jag har sedan upplevt de problem som kan uppstå efter att ha nått målvikt - det fanns inte längre ett mål att kämpa mot, inga konkreta belöningar i form av minskningar på vågen eller måttbandet och det största problemet - jag började unna mig allt det där som jag avstod ifrån under viktminskningen och det slutade med frosseri. Detta har lett till viktuppgång på några kilo i olika omgångar och jag kämpar med att hålla mig viktstabil - en ständigt pågående kamp i mitt fall.

Jag försöker:
- Att alltid börja med att lägga upp grönsaker på tallriken och fylla till ungefär hälften. Då får ögat sitt och tycker att den mängden mat jag sedan lägger upp ser lagom ut.
- Ta en portion mat. Om jag skulle vara hungrig även en stund efter att jag slutat äta kan jag ta mer grönsaker eller en frukt.
- Äta frukost, lunch och middag med ett till två mellanmål varje dag.
- Träna minst fem pass/vecka. Variera träningen så att det blir både kondition och styrka i olika former.

Motto:
Gör fler sunda än osunda val!!!

Mål:
Genom träning och sund mat bygga upp en stark, frisk och snygg kropp!!
23 april 2010 17:07
2

Jag mår illa

Har nu tryckt i mig mitt godsakslager enligt den gamla goda, väl beprövade tesen "jag börjar min viktnedgång imorgon".

Resultat: illamående, svullen mage och (tyvärr) alldeles för lite ångest.

Nu ska jag åka hem och laga tonfiskpasta och upprätthålla skenet för darling att min viktminskning börjar idag...

Haha.

Och ja, jag är precis lika cynisk och trött som det låter.

Men imorn är det nya, friska tag ;-)

Kommentarer

  • 23 april 2010 19:09
    saols48
    Jag känner igen mig! Jag kan trycka i mig godis för att bli av med det, med resultat att jag mår jättedåligt i magen och luktar fruktansvärt...bara det talar ju för att kroppen vet vad som är dåligt för en. Sedan tänker jag jag kan lika väl fortsätta för jag börjar ju om imorgon.... Dumt va!
  • 23 april 2010 22:29
    EmmaMaria
    Jag tror på dig!

Logga in för att skriva en kommentar.