icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Här är jag - 29-årig godisråtta och kakmonster (ja, man kan se det blåa om man kommer nära) som gjort stora förändringar i livet senaste åren. Jag började på 78 kg under våren 2009 och gick sedan, sakta men säkert, ner till ca 60 kg (mars 2010). Men jag har sedan upplevt de problem som kan uppstå efter att ha nått målvikt - det fanns inte längre ett mål att kämpa mot, inga konkreta belöningar i form av minskningar på vågen eller måttbandet och det största problemet - jag började unna mig allt det där som jag avstod ifrån under viktminskningen och det slutade med frosseri. Detta har lett till viktuppgång på några kilo i olika omgångar och jag kämpar med att hålla mig viktstabil - en ständigt pågående kamp i mitt fall.

Jag försöker:
- Att alltid börja med att lägga upp grönsaker på tallriken och fylla till ungefär hälften. Då får ögat sitt och tycker att den mängden mat jag sedan lägger upp ser lagom ut.
- Ta en portion mat. Om jag skulle vara hungrig även en stund efter att jag slutat äta kan jag ta mer grönsaker eller en frukt.
- Äta frukost, lunch och middag med ett till två mellanmål varje dag.
- Träna minst fem pass/vecka. Variera träningen så att det blir både kondition och styrka i olika former.

Motto:
Gör fler sunda än osunda val!!!

Mål:
Genom träning och sund mat bygga upp en stark, frisk och snygg kropp!!
24 maj 2011 08:26
4

Kris och katastrof

Tog ju så äntligen tag i mig själv igår o ringde vårdcentralen. Undrar om det var för att allt kring det kändes så jobbigt som hela kvällen sen brakade åt fanders. Hade bestämt att ses med en kompis, och min vana trogen ville jag inte gå till ett café (hu, tänk o behöva äta en macka för 600 kcal...) utan bjöd hem henne till mig (jag bor ju mitt i city så det är inget besvär när man ändå bestämt att ses på stan). Så, jag lagade lite bra o nyttig mat till oss, sen satt jag o velade om jag skulle plocka fram det sista av tårtan från helgen. Men så gjorde jag det o vi åt varsin liten bit o det kändes ändå ok. Sen gick hon och samtidigt som jag sa hejdå till henne gled monstret in genom dörren med ett käckt flin på läpparna - "dags för party" sa han. Sen mofflade jag i mig mer tårta, x antal kakor o bullar, nötter, russin o power bars. Jag hetsåt för jag visste ju att darling skulle komma hem vilken sekund som helst. Så på 20 min hann jag väl få i mig 2500 kcal. Onödigt, meningslöst, ångestskapande! Men gjort är gjort och idag är en ny dag. Har visserligen planerat in trippelträning på gymmet ikväll, men det är för att överhuvudtaget kunna känna nån form av sinnesfrid idag.

Kommentarer

  • 24 maj 2011 08:34
    Bummlan
    Du har hört det förr och sagt det själv och vet det, men ändå. Här kommer det. Det är en ny dag idag. Och det som hände igår har redan hänt. Förhoppningsvis går det längre och längre mellan gångerna. Och till slut går det så länge så det hinner inte hända igen. Och du är bra! Inte trots att du är den du är, utan just för att du är den du är! Lita på folk som gillar dig, de har rätt! Peppkram!
  • 24 maj 2011 08:54
    gittan52
    Håler med Bummlan!
  • 24 maj 2011 11:00
    annche
    Tack för stödet o peppningarna!!! Rent logiskt vet jag allt om hur jag ska tänka och göra för att det ska bli bra, men ibland håller det inte utan blir så fel. Det är matproblemen som jag har sökt hjälp för ja. Egentligen vet jag inte om jag tycker att jag har riktiga problem (i jämförelse), men hellre att söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite försöker jag tänka nu. Jag har inget vettigt svar på VARFÖR det blir som det blir, bara att, även om det i vissa fall säkert beror på logiska grejer som att man ätit för lite. Men jag ve iaft att jag inte vill ha det så, så jag ska försöka göra allt för att minimera antalet gånger och försöka förlåta mig själv de gånger det trots allt händer.
  • 24 maj 2011 11:05
    Bummlan
    Precis så tror jag är rätt grej. Än så länge i alla fall. Som Freud sa "Ibland är en cigarr bara en cigarr". Och man kanske inte alltid behöver göra stor grej av saker och ting. Bara vara lite vaksam om det blir för mycket. Om du gör anteckningar på datum då du trillar dit (eller väljer att äta mer än du vill ;)) så kommer du säkert att se att det går längre och längre mellan gångerna. Och då är det ju på rätt väg. Och för lite mat är ju inte bra, för kroppen är klok och säger till att nu behöver den mer. Sen har den lite svårt att sätta stopp, eftersom det tar ett tag för den att känna att den fått nog. Och hjärnan sitter bara med armarna i kors och tittar på och suckar. Och kommer som en besserwisser efteråt och hytter med pekfingret och säger "Vad var det jag sa?". Beskäftiga hjärnor som aldrig finns till hands när man behöver dem osm bäst. Du fixar det här!!!!!

Logga in för att skriva en kommentar.