icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Här är jag - 29-årig godisråtta och kakmonster (ja, man kan se det blåa om man kommer nära) som gjort stora förändringar i livet senaste åren. Jag började på 78 kg under våren 2009 och gick sedan, sakta men säkert, ner till ca 60 kg (mars 2010). Men jag har sedan upplevt de problem som kan uppstå efter att ha nått målvikt - det fanns inte längre ett mål att kämpa mot, inga konkreta belöningar i form av minskningar på vågen eller måttbandet och det största problemet - jag började unna mig allt det där som jag avstod ifrån under viktminskningen och det slutade med frosseri. Detta har lett till viktuppgång på några kilo i olika omgångar och jag kämpar med att hålla mig viktstabil - en ständigt pågående kamp i mitt fall.

Jag försöker:
- Att alltid börja med att lägga upp grönsaker på tallriken och fylla till ungefär hälften. Då får ögat sitt och tycker att den mängden mat jag sedan lägger upp ser lagom ut.
- Ta en portion mat. Om jag skulle vara hungrig även en stund efter att jag slutat äta kan jag ta mer grönsaker eller en frukt.
- Äta frukost, lunch och middag med ett till två mellanmål varje dag.
- Träna minst fem pass/vecka. Variera träningen så att det blir både kondition och styrka i olika former.

Motto:
Gör fler sunda än osunda val!!!

Mål:
Genom träning och sund mat bygga upp en stark, frisk och snygg kropp!!
4 maj 2010 22:06
2

Psykbryt med viss upphämtning...

Ibland är jag så förutsägbar så jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Vi köpte en stor burk kakor på Harrods i helgen, vi ville åt burken men den fanns bara med kakor i... Så vi delade upp kakorna och skulle ta med oss till respektive jobb idag. Redan när jag packade ner min andel imorse kände jag på mig att jag skulle smälla i mig massa kakor idag. Och jodå, mycket riktigt, jag åt upp dem. Jag åt upp ALLIHOP!!! Det handlade om ca 450 gram. Jag blev sjukt mätt och var egentligen inte sugen på mer efter typ hälften men tyckte då att jag lika gärna kunde äta upp allt på en gång så jag inte lockades varje dag. Sjukt ologiskt egentligen. Men jag har faktiskt redan lagt det bakom mig, jag orkar inte älta mina fel mer.

När jag kom hem gick jag ut o sprang trots att magen kändes som en stenklump. Det gick otroligt bra faktiskt... Jag sprang (inte så fort, men ändock) ca 8,7 km!! Nytt rekord för mig!!! Otroligt att jag kunde göra det idag!!! (Och det väger kanske upp psykbrytet lite ;-))

Efter löpturen lagade jag lammburgare till oss till middag. Supergott, jag gillar verkligen lammkött, och det känns lite lyxigare än vanlig nöfärs...

Kommentarer

  • 4 maj 2010 22:21
    Theraphy
    Gud, jag fattar inte hur man klarar springa så långt! Nästan en mil ju! :)
  • 4 maj 2010 23:12
    giggi
    Vad duktig du är som orkar springa så långt.

Logga in för att skriva en kommentar.