icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Här är jag - 29-årig godisråtta och kakmonster (ja, man kan se det blåa om man kommer nära) som gjort stora förändringar i livet senaste åren. Jag började på 78 kg under våren 2009 och gick sedan, sakta men säkert, ner till ca 60 kg (mars 2010). Men jag har sedan upplevt de problem som kan uppstå efter att ha nått målvikt - det fanns inte längre ett mål att kämpa mot, inga konkreta belöningar i form av minskningar på vågen eller måttbandet och det största problemet - jag började unna mig allt det där som jag avstod ifrån under viktminskningen och det slutade med frosseri. Detta har lett till viktuppgång på några kilo i olika omgångar och jag kämpar med att hålla mig viktstabil - en ständigt pågående kamp i mitt fall.

Jag försöker:
- Att alltid börja med att lägga upp grönsaker på tallriken och fylla till ungefär hälften. Då får ögat sitt och tycker att den mängden mat jag sedan lägger upp ser lagom ut.
- Ta en portion mat. Om jag skulle vara hungrig även en stund efter att jag slutat äta kan jag ta mer grönsaker eller en frukt.
- Äta frukost, lunch och middag med ett till två mellanmål varje dag.
- Träna minst fem pass/vecka. Variera träningen så att det blir både kondition och styrka i olika former.

Motto:
Gör fler sunda än osunda val!!!

Mål:
Genom träning och sund mat bygga upp en stark, frisk och snygg kropp!!
22 april 2010 14:36
2

Svacka, som sagt...

Det må så vara att förnuftets röst vann i tisdags, men igår var jag tillbaka i förfallets träsk... En kompis kom hem till oss på kvällen för hockeykväll, så han och darling fixade till en köttfärspaj till middag. Jag hade inte riktigt koll på vad de hade i, men tyckte mig se en creme fraiche-burk och så pratade de om äggstanning, smörstekt svamp och annat gott... Nåja, det hade ju inte varit nån större fara oavsett hur mycket gojs som var i pajen. Faran uppstod när darling sedan skulle vara en trevlig värd och tog fram både en chipspåse och en chokladask. De båda åt väl typ tre chips och en chokladbit var och sen åt jag resten. Jag kan ju inte ha sånt framför nu i den svackan där jag grävt ner mig väldigt djupt. Men jag kan ju inte klandra darling för att han bjöd vår gäst på hockeysnacks - jag kan bara ansvara för mitt eget ätande. Och det gjorde jag inte alls igår. Usch.

Ikväll har jag tänkt hinna med ett pass skivstång innan hockeyn. Det är det enda ljusa i hela den här svackan - jag tränar iaf ordentligt fortfarande och har inte tappat det. Då finns det iaf nånting som bromsar det totala förfallet lite grann.

Just nu är jag mest inne på att äta upp allt det onyttiga som finns i vår lägenhet för att inte behöva gå o tänka på att det finns lättillgängligt. Men egentligen vet jag att det inte är nån bra lösning... Suck.

Var ute o lunchade med en kompis igår på ett ställe här nära jobbet som bakar eget surdegsbröd. Så jag tog en macka med avokado, salami och färskost! Så himlans gott!!!! Jag var tvungen att köpa med mig bröd därifrån också, så imorse njöt jag av ett bröd med valnötter. Mmmm... Det är ju sånt som är riktigt gott o lyxigt egentligen!!

Kommentarer

  • 22 april 2010 16:35
    Så här brukar jag göra när jag ej kan hindra mig från att äta en massa skräp: Jag går aldrig till mataffären. Jag låter min sambo handla som vet vad som är tillåtet och ej. För att vara helt säker på att jag inte går in i affären när jag har vägarna förbi har jag inga pengar på mitt konto. I en stund av styrka så för jag över mina pengar till ett sparkonto som ej är kopplat till ngt kort. Mina kreditkort har jag spärrat sedan länge. Utan pengar = ingen handling. Det som inte finns hemma kan man inte äta. När man klarat av de första veckorna så går det sedan av sig självt, det är ju i början sötsuget är som allra värst. Jag känner just nu att jag är i en sådan svacka att jag får lämna över kontrollen till min sambo igen för jag klarar det inte själv!!
  • 22 april 2010 18:49
    Bra att det finns något ljust i svackan. Det är inte lätt att låta bli att äta när det står framför en på bordet, även om man har ansvar för sitt ätande. Vi får hoppas vägen från svackorna inte är så långt borta. Ha det bra. Kram

Logga in för att skriva en kommentar.