icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Här är jag - 29-årig godisråtta och kakmonster (ja, man kan se det blåa om man kommer nära) som gjort stora förändringar i livet senaste åren. Jag började på 78 kg under våren 2009 och gick sedan, sakta men säkert, ner till ca 60 kg (mars 2010). Men jag har sedan upplevt de problem som kan uppstå efter att ha nått målvikt - det fanns inte längre ett mål att kämpa mot, inga konkreta belöningar i form av minskningar på vågen eller måttbandet och det största problemet - jag började unna mig allt det där som jag avstod ifrån under viktminskningen och det slutade med frosseri. Detta har lett till viktuppgång på några kilo i olika omgångar och jag kämpar med att hålla mig viktstabil - en ständigt pågående kamp i mitt fall.

Jag försöker:
- Att alltid börja med att lägga upp grönsaker på tallriken och fylla till ungefär hälften. Då får ögat sitt och tycker att den mängden mat jag sedan lägger upp ser lagom ut.
- Ta en portion mat. Om jag skulle vara hungrig även en stund efter att jag slutat äta kan jag ta mer grönsaker eller en frukt.
- Äta frukost, lunch och middag med ett till två mellanmål varje dag.
- Träna minst fem pass/vecka. Variera träningen så att det blir både kondition och styrka i olika former.

Motto:
Gör fler sunda än osunda val!!!

Mål:
Genom träning och sund mat bygga upp en stark, frisk och snygg kropp!!
25 februari 2010 20:48

Tränad och nöjd

Jag åkte snällt iväg på min träning trots starkt bristande motivation... Det var bra. Det blev bra träning trots allt och den vikarierande ledaren var helt okej. Sen fick jag ytterligare ett träningspass på vägen hem för det var väldigt moddigt och tungt att cykla. Min cykeltur hem tog 50 minuter mot normala 35...

När jag kom hem fixade jag ihop en pastasås med creme fraiche och ajvar o sen fetaost o oliver strödda över. Det blev jättegott och gick väldigt fort att göra! Jag fick fixa mat själv idag för darling var hemma hos sina föräldrar o åt middag idag. Jag tycker det är lite skönt att kunna "skicka iväg" honom själv till sina föräldrar ibland för jag orkar inte umgås så mycket som de vill! Dessutom får de ju honom för sig själva - alla nöjda o glada :-)

Nu hejar vi på tjejerna i stafetten, men det ser ju tungt ut tyvärr...

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.