icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Här är jag - 29-årig godisråtta och kakmonster (ja, man kan se det blåa om man kommer nära) som gjort stora förändringar i livet senaste åren. Jag började på 78 kg under våren 2009 och gick sedan, sakta men säkert, ner till ca 60 kg (mars 2010). Men jag har sedan upplevt de problem som kan uppstå efter att ha nått målvikt - det fanns inte längre ett mål att kämpa mot, inga konkreta belöningar i form av minskningar på vågen eller måttbandet och det största problemet - jag började unna mig allt det där som jag avstod ifrån under viktminskningen och det slutade med frosseri. Detta har lett till viktuppgång på några kilo i olika omgångar och jag kämpar med att hålla mig viktstabil - en ständigt pågående kamp i mitt fall.

Jag försöker:
- Att alltid börja med att lägga upp grönsaker på tallriken och fylla till ungefär hälften. Då får ögat sitt och tycker att den mängden mat jag sedan lägger upp ser lagom ut.
- Ta en portion mat. Om jag skulle vara hungrig även en stund efter att jag slutat äta kan jag ta mer grönsaker eller en frukt.
- Äta frukost, lunch och middag med ett till två mellanmål varje dag.
- Träna minst fem pass/vecka. Variera träningen så att det blir både kondition och styrka i olika former.

Motto:
Gör fler sunda än osunda val!!!

Mål:
Genom träning och sund mat bygga upp en stark, frisk och snygg kropp!!
26 maj 2011 09:21

Vilodag med stora utmaningar

Idag har jag vilodag från träningen. Välbehövligt efter 7 timmars träning på 3 dagar, det känns i kroppen. :-) Dagens utmaning är en avtackning av en kollega här idag. Vi ska äta gemensam lunch och sen lär det väl bli tårta eller liknande. Jag är livrädd att väcka mitt hetsätningsmonster igen efter två dagars skakig balans i matintaget. Är alltid extra känslig direkt efter en attack. Gillar inte att en lunch ska behöva ta så mycket tankar o i anspråk, men nu är det som det är. Funderar till o med på att dra en vals om att jag inte har med mina laktospiller så att jag (tyvärr, tyvärr) inte kan äta tårta. Men jag avvaktar lite o ser vad det bjuds på och hur stark jag känner mig i mig själv. Imorn har vi heldag på konferens så det oroar jag mig också för nu. Men, som det gamla ordspråket lyder, ett orosmoln i taget... Eller hur var det nu? ;-)

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.