Nu får det vara nog!
Jag har haft ett lager smågodis hemma i några veckor efter att ha gått bananas på ICA o handlat på mig alldeles, alldeles för mycket en dag. Det har legat gömt i garderoben utom synhåll och vetskap för darling. Jag har skämts för det där, men tänkt att jag skulle spara det tills jag åker hem på påsk så att jag kan gotta till det när jag ska köra hela vägen själv från Stockholm. Jag har dessutom suttit o fantiserat om andra godsaker jag skulle köpa till denna resa - fler lösgodissorter, chokladbitar, delicatobollar, kanelsnäckor, kex o jag vet inte vad allt... Iaf - igår gick darling till en kompis på kvällen och efter att ha haft en lång inre diskussion med mig själv förlorade disciplinen o jag gick o hämtade godiset. Jag hetsåt ett litet tag, men blev bara äcklad sen. Och det var ju fortfarande mängder kvar. Så för att sluta plockade jag fram rostbröd som jag rostade och bara hade smör på (gammal favorit sen barndomen) - det hjälpte inte utan jag åt tills jag nästan mådde illa av det också. Sen fick jag bara nog! Där och då bestämde jag mig - jag kan inte hålla på såhär! Jag kan för det första inte gömma godis hemma och/eller smygäta när min sambo är borta - vad är det för beteende egentligen? För det andra började jag fundera på vad det verkligen är jag tycker är gott. Svaret blev inte godis överhuvudtaget utan hembakta bullar/kakor, smaskiga egengjorda efterrätter, finare maträtter, kanske en bit smörgåstårta.... Och att få äta allt detta i sällskap med familj o vänner istället för att smyga bakom neddragna gardiner när ingen annan är hemma!!!
Så, sent igår gick jag ner till ICA o köpte ett stort påskägg. Jag fyllde det med mycket av godiset, jag tänkte att darling ska få det på påskafton när vi inte är tillsammans. Resterande godis har jag nu rensat så jag sparade ca 1/4 av det jag tycker allra mest om och det ska jag få äta då på hemvägen på fredag som planerat. Resten har jag faktiskt slängt nu - det åkte rakt ner i soporna utan vidare eftertanke. Det är bättre att det hamnar i den sophinken än att jag gör mig själv till en sophink!
Och nu får det vara ett slut på det här beteendet. Alla tankar på godis ska jag försöka mota bort - det är inte så gott som jag inbillar mig, det är inte det jag helst av allt vill ha och framförallt: DET ÄR INTE SÅ JAG VILL LEVA MITT LIV!
Nog biktat för nu. Det här är jobbigt och pinsamt och jag behöver nog en stund innan jag kan prata om vanliga saker igen.
Kommentarer
-
Du är absolut inte ensam om att smygäta ibland, vi är nog många som gör det ibland. Bra sätt att dela med sig och/eller slänga när det blir för mycket. Känn dig stolt över att skrev inlägget istället för att tycka det är pinsamt. Ha det bra. Kram
-
Underbara du! du ha skrivit om det som de flesta av oss här på matdgboken gör (i smyg) du har ställt fram det fula skelettet från garderoben,tack så mycket för det! Som du så riktigt säger , låt godiset åka i soporna, spruta diskmedel på det eller ge bort det till någon som inte har samma problem med sött och annat gott som vi här på matdagboken har, vi måste inse att vi har ett beroende, och ett beroende kan vara väldigt tufft att tampas med,många gånger gömmer vi godsaker och talar osanning "nähe jag har inte ätit något av det goda" men skam den som ger sig,så fram för fler bekännelser och fram med fler skelett som står och trycker i garderober lite varstans .
Logga in för att skriva en kommentar.